Betydelsen av Maya
På engelska: Maya
Observera: Exemplen nedan är endast för illustrativa syften och återspeglar inte en direkt översättning eller citat. Det är ditt eget ansvar att kontrollera fakta för sanning.
Det Buddhistiska konceptet van 'Maya'
I buddhismen symboliserar "Maya" Buddhas modersfigur, vars dröm omnämns i texterna, vilket framhäver hennes roll i Buddhas härstamning [1].
Inom tibetansk buddhism avser "Maya" illusionen eller verklighetens natur [2]. Det är ett filosofiskt koncept som en ung person studerade [3] och även en specifik studie [4]. Mid la ägnade sig åt att förstå detta koncept [5].
I Mahayana-buddhismen representerar "Maya" illusion eller magi, en analogi för dharmas icke-verklighet [6]. Det är också termen för "jag" i Pali, som representerar den individuella med hörselmedvetande [7]. Dessutom är det modern till Siddhartha, som dog sju dagar efter hans födelse [8]. "Maya" betecknar illusionen i den fenomenala världen [9]. Det är också en illusion som döljer verklighetens sanna natur [10]. "Maya" används för att betona världens förgängliga och bedrägliga kvaliteter [11]. Den representerar även illusionen som hindrar klar förståelse [12]. "Maya" är fenomenens illusionära natur, som leder varelser till att missuppfatta verkligheten [13]. "Maya" var också den vackraste dottern till Subhuti [14] och drottningen till kung Shuddhodana [15].
I Theravada-buddhismen är "Maya" illusion eller bedrägeri, likt en magikers trick [16]. Det kan även vara bedrägliga strategier som drottning Magandi använde [17]. Äldsta prinsessan trodde att Buddhas mor föddes på grund av sitt offer till Dasabala [18].
Det Hinduiska konceptet van 'Maya'
"Maya" i hinduismen, ett begrepp djupt förankrat i förståelsen av verkligheten, betecknar illusion, bedrägeri och den fenomenala världens förgängliga natur [19]. Det är den kraft som skapar en illusion av dualitet och materiell existens, vilket får varelser att glömma sin andliga natur [20]. Denna kraft, ofta förknippad med okunskap, är avgörande i den cykliska naturen av tillvaron [21].
Inom Vaishnavism, en gren av hinduismen, är Maya den illusoriska energin som skapar band i materiell existens, något en sadhaka strävar efter att övervinna genom hängivenhet [22]. Det är en energi som hindrar sann förståelse [23]. Maya är en kraft som påverkar perception och begär, och som skapar en falsk känsla av lycka och sorg [24]. Den kan vara en del av den yttre potensen av den Högsta Herren [25], och det är en energi som den heliga namnet är befriat ifrån [26]. Maya fördunklar den sanna andliga identiteten [27]. Det är den energi som den Högsta Herren kontrollerar, som kan leda till falsk stolthet [28].
Inom Purana, representerar Maya illusion eller magisk kraft [29]. Det är en kosmisk illusion som döljer verklighetens sanna natur [30]. Det är en kraft som fascinerar och förvirrar mänskligheten [31], och som kan påverka även gudar och vismän [32]. Det är en kraft som får varelser att glömma sin sanna natur och identitet [33]. Maya är den kraft som skapar en falsk världsbild . Maya är den kraft som skapar illusion av dualitet och separering i universum [34].
Inom Vedanta, är Maya en kraft som skapar illusion av dualitet och den materiella världen [35]. Den är en kraft som hindrar individer från att inse sin sanna, icke-duala essens [36]. Maya är den kraft som får oss att misstolka tillvaron [37]. Denna illusion, i Sankaras filosofi, beskriver den bedrägliga naturen av den sinnliga världen som döljer den sanna förståelsen av Brahman [38].
I Shaktism, representerar Maya den illusionära aspekten av världen, en kraft som skapar en upplevelse av den materiella världen skild från den ultimata verkligheten [39]. I Shaivism, är Maya den illusion som manifesterar världen och skapar en känsla av separation från det Absoluta . I Pancaratra, är Maya den illusoriska kraften som orsakar bindning och får individer att glömma sin sanna essens [40]. I Kavya, kan Maya representera de magiska krafterna [41]. Inom Yoga, är Maya den illusoriska aspekten av verkligheten som skapar en känsla av separation från Atman [42]. I Arthashastra, är Maya associerat med bedrägeri eller illusion i strategier . I Vastushastra, refererar Maya till konceptet som omfattar skapelsen och den genomträngande essensen av universum [43].
Det Jain konceptet van 'Maya'
Maya i Jainism: En illusion, som kamel [44]. Falsk verklighet är förvånande.
Begreppet 'Maya' i lokala och regionala källor
I indisk historia representerar Maya illusionen som döljer verklighetens sanna natur, en slöja som skymmer den sanna essensen [45]. Det är en missuppfattning som leder till illusioner om objekt och händelser [46]. Malraux utforskade denna idé i sina skrifter och filosofiska diskurser, vilket visar dess relevans [47]. I indisk filosofi är Maya den illusionära aspekten av den materiella världen, som överstiger den fysiska verkligheten [48]. Den utforskas på tre olika nivåer, vilket belyser illusionens koncept inom Advaita-filosofin [49].
I Sri Samkaras filosofi är Maya illusionen av den materiella världen, nära knuten till okunskap, vilket leder till en förståelse av verkligheten [50]. Dr. Zimmer beskriver Maya som den yttre världen, en illusion som håller människan fången i livet [51]. Yeats diskuterar Maya som den illusion eller missförstånd som får människor att identifiera sig med sin fysiska existens [52].
Enligt Thyagaraja är Maya illusionen som skymmer sanningen om verkligheten [53]. I hinduisk filosofi refererar Maya till den illusionära naturen hos den fysiska världen, vilket leder till en tro att materiella ägodelar inte är av verkligt värde [54]. Maya är den illusionära eller bedrägliga framtoningen av det fenomenala universum, som kan förstås som relativ eller härledd verklighet [55]. Det är slöjan som skymmer verkligheten, och när den förstås ger den frihet från band [56]. I eposet används Maya som den ockulta kraften eller illusionen genom vilken Ravanas lakejer lurar Sita och Rama, vilket orsakar förvirring och leder till betydande händelser [57].
Det är illusionen eller vanföreställningen som döljer verklighetens sanna väsen och binder själen till den materiella världen [58]. Dr. Radhakrishnan diskuterar Maya i hinduisk filosofi, vilket återspeglar de illusioner som förvränger den sanna uppfattningen [59]. Tagore använder Maya för att förklara illusionen av åtskillnad från Gud, och betonar att gudomlig lekfullhet döljer den sanna naturen [60]. I hinduisk filosofi representerar Maya illusionen eller världens bedrägliga natur, som uppfattas genom okunskap [61].
Ursprungligen var Maya den gudomliga skapelse- och illusionskraften, men missförstods senare i filosofiska sammanhang [62]. Den betonar den filosofiska undersökningen av existens och perception [63]. Inom Vedanta förklarar Maya illusionen av mångfald i universum, som härrör från den enda ultimata verkligheten [64]. Maya är Varunas högsta makt över alla varelser och händelser i universum . Det är också förknippat med Varuna och tolkas som magisk kraft i vedisk kontext, vilket är intressant .
Maya är universums energi, både potentiell och kinetisk, den kraft som driver kosmos [65]. Den beskriver den illusionära världen, en sfär som inte är permanent och kan förändras [66]. Maya är konceptet att världen är en lek, och vi måste vara omedvetna om tingenes sanna natur för att delta [67]. Maya är illusionen eller uppenbarelsens värld, där individer är bundna och kämpar [68]. Det är illusionen som döljer verklighetens sanna natur, inklusive tid, rum och kausalitet, vilket skiljer människor från att inse Enhet [69]. Maya representerar tid, rum och kausalitet, de gränser som begränsar alla ting, men inte påverkar själen [70]. Namn och form kallas detta, och vattnet är Brahman [71].
Maya är illusionen eller världens figurer, inklusive livets och återfödelsens cykler, och Advaitisten ser det som en dröm [72]. Det är inte bara en illusion, utan något som är reellt och samtidigt inte reellt, vilket skapar en paradox av existens [73]. Maya är summan av manifestation och kommer att försvinna, det är också träd-naturen och slöjan för Guds natur [74]. Maya är kraften som manifesterar och producerar universums overkliga aspekter ur Brahman, okunskap som döljer verklighetens sanna natur [75]. Det är kraften som skapar alla dessa enorma saker [76]. Maya är en koncept där tid och rum ingår [77]. Maya är en massa av inkonsekvens som passerar, vi vet inte varifrån eller vart, men vi vet att det kommer att sluta [78]. Maya är orsaken till alla fenomen, varken existens eller icke-existens, obeskrivlig i Vedanta-filosofin [79]. Maya är namn och form, som allt är kastat i, och det är inte verkligt, men det är vad vi kallar natur [80].
Maya är orsaken till differentiering och betraktas som identiteten av tid, rum och kausalitet, enligt Shankaras läror [81]. Endast Jnana-kanda eller Vedanta har för all tid fått erkännande för att leda män över Maya och skänka frälsning genom utövandet av Yoga, Bhakti, Jnana eller osjälviskt arbete [82]. Maya är Oj-termen, som översätts till illusion, och hänvisar till något som inte är verkligt, det är också känt som fantasi [83]. Det finns många olika tolkningar av detta koncept.
Begreppet 'Maya' i vetenskapliga källor
Maya, inom vetenskapen, representerar den illusoriska aspekten av den materiella världen som hindrar förståelsen av den ultimata sanningen . Denna illusion förleder individer från deras sanna natur, påverkad av Gunas . Denna förvridning är central.
Källor och referenser för vidare läsning
Listan ovan är baserad på ett antal (engelska) artiklar inom buddhism, hinduism, jainism, historia och andra andliga traditioner. De källor som används och mer information om vad symbolen "Maya" står för finns nedan som referens:
-) The Fo-Sho-Hing-Tsan-King (A Life of Buddha) door Samuel Beal: ^(1)
-) Blue Annals (deb-ther sngon-po) door George N. Roerich: ^(2), ^(3), ^(4), ^(5)
-) Maha Prajnaparamita Sastra door Gelongma Karma Migme Chödrön: ^(6), ^(7)
-) The gods of northern Buddhism door Alice Getty: ^(8)
-) Lankavatara Sutra door Daisetz Teitaro Suzuki: ^(9), ^(10), ^(11), ^(12), ^(13)
-) Mahavastu (great story) door J. J. Jones: ^(14), ^(15)
-) Abhidhamma in Daily Life (by Ashin Janakabhivamsa) door Ashin Janakabhivamsa: ^(16), ^(17)
-) Jataka tales [English], Volume 1-6 door Robert Chalmers: ^(18)
-) The Sarva-Darsana-Samgraha door E. B. Cowell: ^(19), ^(21)
-) Bhajana-Rahasya door Srila Bhaktivinoda Thakura Mahasaya: ^(20), ^(22), ^(25), ^(26)
-) Brihad Bhagavatamrita (commentary) door Śrī Śrīmad Bhaktivedānta Nārāyana Gosvāmī Mahārāja: ^(23), ^(24)
-) Chaitanya Bhagavata door Bhumipati Dāsa: ^(27), ^(28)
-) Devi Bhagavata Purana door Swami Vijñanananda: ^(29), ^(30), ^(31), ^(32), ^(33)
-) Laghu-yoga-vasistha door K. Narayanasvami Aiyar: ^(34)
-) Mandukya Upanishad door Kenneth Jaques: ^(35), ^(36), ^(37)
-) Brahma Sutras (Shankara Bhashya) door Swami Vireshwarananda: ^(38)
-) Shakti and Shakta door John Woodroffe: ^(39)
-) Parama Samhita (English translation) door Krishnaswami Aiyangar: ^(40)
-) Kathasaritsagara (the Ocean of Story) door Somadeva: ^(41)
-) Yoga-sutras (Vedanta Commentaries): ^(42)
-) Vastu-shastra (Introduction to Indian architecture) door D. N. Shukla: ^(43)
-) Trishashti Shalaka Purusha Caritra door Helen M. Johnson: ^(44)
-) Triveni Journal: ^(45), ^(46), ^(47), ^(48), ^(49), ^(50), ^(51), ^(52), ^(53), ^(54), ^(55), ^(56), ^(57), ^(58), ^(59), ^(60), ^(61), ^(62), ^(63), ^(64)
-) The Complete Works of Swami Vivekananda door Srila Narayana Maharaja: ^(65), ^(66), ^(67), ^(68), ^(69), ^(70), ^(71), ^(72), ^(73), ^(74), ^(75), ^(76), ^(77), ^(78), ^(79), ^(80), ^(81), ^(82)
-) Sanskrit Words In Southeast Asian Languages door Satya Vrat Shastri: ^(83)